Låten 'Ascensionism' av Sleep Token fördjupar sig i komplexiteten i moderna relationer, identitet och sökandet efter mening i en digital tidsålder. Texterna antyder en längtan efter anslutning och förståelse, men det finns en underström av manipulation och konstgjordhet. Konstnären tycks vända sig till någon som önskar att en partner ska spegla sina egna förväntningar, en 'reflektion' som både är ett 'bittert bedrägeri' och en form av befrielse. Denna dynamik sätter scenen för ett förhållande baserat på kontroll och transformation, där båda parter reduceras till 'docka' och 'dockadrottning'.
Låtens refräng introducerar en dans i mörkret, en metafor för den intima och möjligen destruktiva interaktionen mellan de två karaktärerna. Den 'perfekta fienden' och 'digitala demoner' innebär en kamp med inre konflikter och de förföriska men skadliga aspekterna av teknik. Bildspråket av 'diamanter i träden' och 'pentagram på natthimlen' framkallar en känsla av överjordisk skönhet blandad med ockult symbolik, vilket antyder en transcendens eller flykt från verkligheten. De upprepade raderna betonar tjusningen med detta digitala paradis, trots dess potentiella faror.
Låten avslutas med att huvudpersonen inser att föremålet för deras önskan söker samma sak som de gör: 'förlösning' och 'evig uppstigning'. Detta gemensamma mål verkar dock komma på bekostnad av deras individualitet, eftersom de båda vill 'försvinna'. Låtens titel, 'Ascensionism', antyder en önskan att höja sig över det vardagliga eller att uppnå ett högre tillstånd, men texten antyder att denna strävan kan leda till en förlust av jaget snarare än sann upplysning.