Taylor Swifts låt 'Cassandra' fördjupar sig i teman med ignorerade varningar och samhälleligt svek, och drar en parallell med den mytologiska figuren Cassandra, som var förbannad att uttala sanna profetior som man aldrig trodde på. Texterna skildrar en berättelse om personlig förödelse och offentligt ramaskri, där huvudpersonens försök att varna eller avslöja sanningar möts av fientlighet och i slutändan tystnad. Swift använder bilderna av ett hus med en sprickande vägg som en metafor för det sönderfallande tillståndet i huvudpersonens liv och psyke, som hon försöker laga även när kaoset uppstår runt henne.
Refrängen, 'Så, de dödade Cassandra först för att hon fruktade det värsta och försökte berätta för staden', betonar ödet för dem som, trots att de förutser katastrof, tystas eller ignoreras av massorna. Detta motiv resonerar med känslor av frustration och hjälplöshet, som förvärras av folkmassans våldsamma och avvisande reaktioner när sanningar talas. Låtens brygga, som nämner girighet och en 'kristen refräng' antyder en kritik av samhälleligt och möjligen religiöst hyckleri, där moraliska ställningstaganden överges när det är obekvämt.
Swifts skildring av Cassandra är inte bara en återberättelse av myten utan en kommentar till moderna frågor som förtrycket av sanning och förtal av dem som vågar tala den. Låtens dystra ton och spöklika upprepningar av misstro mot huvudpersonens varningar återspeglar en djup cynism mot samhälleliga normer och beteenden, vilket gör den till ett kraftfullt uttalande om konsekvenserna av att ignorera de obekväma sanningarna.