Låten 'Hands To Heaven' av Breathe är en gripande ballad som fördjupar sig i teman som kärlek, separation och längtan. Texterna målar upp en bild av ett ömt och intimt ögonblick mellan två älskare som står inför det oundvikliga att skiljas. När berättaren tittar på sin partner i månskenets mjuka sken, finns en djup uppskattning för den kärlek de delar, vilket är påtagligt i 'ömheten' i deras partners tillgivenhet. Den förestående avgången möts av en vädjan om styrka, som erkänner svårigheten att säga adjö.
Refrängen, med sin uppmaning att 'höja dina händer till himlen och be', speglar ett hopp om återförening. Det är ett kraftfullt uttryck för önskan att hålla fast vid den anslutning de har, även inför separation. Upprepningen av denna vädjan genom hela låten understryker djupet i berättarens längtan efter att behålla sitt band. Verserna beskriver den fysiska och känslomässiga tröst som berättaren finner i sin partners närvaro, och lyfter fram smärtan som kommer med deras frånvaro. Bildspråket av tårar och viskade kärleksord ökar låtens känslomässiga tyngd, och förmedlar en känsla av sårbarhet och råheten i deras känslor.
När sången avslutas med att berättaren måste gå, fungerar upprepningen av refrängen som ett bitterljuvt avsked. Omnämnandet av att packa väskor och säga adjö för berättelsen till dess oundvikliga slut, vilket lämnar lyssnarna med en känsla av empati för berättarens situation. Låten fångar den universella upplevelsen av att behöva skiljas från en älskad och hoppet om att kärleken kan bestå trots avstånd och tid.