Låten 'Not Even Ghosts Are This Empty' av $uicideBoy$ fördjupar sig i mörka och ofta tabubelagda ämnen som dödlighet, missbruk och psykiska problem. De inledande raderna i sången refererar till en filosofisk idé att gudar kan avundas människor för deras dödlighet, vilket tyder på att livets förgänglighet gör det mer värdefullt och vackrare. Detta sätter en dyster ton för låten, eftersom den sätter värdet av livet tillsammans med smärtan och lidandet som artisterna upplever.
Allt eftersom låten fortskrider blir texten ett rått och ofiltrerat uttryck för artisternas personliga strider. Den upprepade raden 'Slick ain't got no sorrow bitch' skulle kunna tolkas som en defensiv front, ett sätt att hantera smärtan genom att projicera en bild av likgiltighet. Men verserna avslöjar en djupare känsla av förtvivlan och en längtan efter flykt, vare sig det är genom missbruk eller på annat sätt. Omnämnandet av Houdini, känd för sina flykthandlingar, understryker önskan att bryta sig loss från sina egna livs bojor.
Den senare delen av låten berör teman om familjerelationer, den obevekliga jakten på materiell framgång och bedövande känslor för att klara livets svårigheter. Raden 'Det värsta med helvetet är inte lågorna, det är hopplösheten' fångar på ett gripande sätt essensen av depression och betonar den känslomässiga plågan framför fysisk smärta. Sammantaget är låten en öppenhjärtig skildring av artisternas inre kaos och sökandet efter tröst i en värld som ofta känns hopplös.