Sematarys 'Scarecraw (feat. Buckshot)' är ett mörkt, atmosfäriskt spår som fördjupar sig i teman om isolering, existentiell rädsla och en hemsk känsla av lösryckning från verkligheten. Låtens huvudperson, som identifierar sig som en fågelskrämma, symboliserar en figur som är både livlös och evigt vaksam, som förkroppsligar ett tillstånd av domningar och ständig vaksamhet. Det upprepade påståendet, 'Well Bitch I'm a scarecraw, So I can't feel nothing,' sätter tonen för hela låten och framhäver en djup känsla av känslomässig domning och avskildhet.
Bildspråket genom hela låten är levande och kusligt och målar en bild av ett hemsökt, ödsligt landskap. Referenser till 'Haunted Moundddd Scarecrows In the Cornfield' och 'Throwin Molotovs' framkallar en känsla av kaos och förstörelse, medan fågelskrämmans handlingar, som 'Tänd mig själv i eld', antyder en självdestruktiv strimma. Fågelskrämmans klädsel och handlingar, som 'Rockin my Trueys' och 'Runnin Round the sleepy Barn With my Fuckin Reaper', blandar moderna element med gotisk skräck, vilket skapar en unik och oroande atmosfär.
Samarbetet med Buckshot lägger till ytterligare ett lager till låten, med rader som 'AK in my Pocket pull it out like Mary Poppins' och 'We got dumb long muskets cutters Just like Davy crockett' som blandar mörk humor med våldsamma bilder. Låtens inställning, beskriven som en 'spökstad' och 'död hundfarm', förstärker teman om övergivenhet och förfall. Fågelskrämmans resa, präglad av 'Daytime mardrömmar' och 'Månförmörkelse solen upplyst genom mina ögon', speglar en kamp med inre demoner och ett sökande efter mening i en dyster, oförlåtande värld. I slutändan är 'Scarecraw' en spöklik utforskning av en karaktär som är instängd i en cykel av förtvivlan och förstörelse, mot en bakgrund av gotisk skräck och landsbygdens förfall.