Låten 'Twilight' av Bôa (UK) fördjupar sig i de komplexa känslorna av kärlek, längtan och acceptansen av en ouppnåelig önskan. Texterna målar en bild av en person som fångas i en kärlekstriangel, som upplever smärtan av obesvarad kärlek och kampen för att komma överens med sina känslor. Den upprepade användningen av orden 'igår', 'idag' och 'i morgon' antyder en känsla av tidlöshet och dessa känslors cykliska karaktär, vilket indikerar att denna situation inte är ny och har pågått.
Termen 'skymning' i låten fungerar som en metafor för det mellantillstånd av känslor som berättaren upplever. Det är varken dagens klarhet eller nattens dunkel, utan ett liminalt utrymme där känslor är komplexa och upplösningar är svåra att hitta. Den 'inre helighet' som nämns i sången skulle kunna tolkas som den rena och heliga karaktären hos berättarens känslor, trots den smärta de medför. Låten fångar essensen av längtan efter någon som är kär i en annan, och lyfter fram den interna konflikten och känslan av hjälplöshet som följer med den.
Berättelsen om 'Twilight' är en gripande utforskning av det mänskliga tillståndet, där kärlek inte alltid leder till lycka, och ibland vill hjärtat ha det det inte kan ha. Låtens melankoliska ton återspeglar den sorg och uppgivenhet som de som älskar utan motprestation känner. Det är en påminnelse om att kärlek kan vara ett 'nödvändigt ont', något som kan orsaka smärta men som är en inneboende del av våra liv.