Låten 'Kryptonite' av 3 Doors Down fördjupar sig i teman som vänskap, lojalitet och mänsklig sårbarhet. Texterna presenterar en berättare som reflekterar över sin egen styrka och pålitlighet och ifrågasätter om deras vän skulle förbli lojal i tider av motgångar. Den metaforiska vandringen 'världen runt' antyder en resa av introspektion och 'tidens sand' antyder en känsla av förgänglighet och dödlighet. Berättaren känner sig maktlös ('Jag känner att det inte finns något jag kan göra') när de observerar världens svårigheter, men ändå finner de tröst i att deras vänskap är konstant.
Refrängen av 'Kryptonite' ställer en gripande fråga: 'Om jag blir galen, kommer du då fortfarande att kalla mig Stålmannen?' Den här raden är en direkt referens till Stålmannens sårbarhet, som är oövervinnerlig förutom när den utsätts för Kryptonite. Berättaren jämför sig själva med Stålmannen och uttrycker en önskan om att bli sedd som stark och heroisk. Men de erkänner också sina egna svagheter och undrar om deras vän kommer att stå ut med dem även när de inte är som bäst. De upprepade försäkringarna ('Jag ska hålla dig vid min sida med min övermänskliga kraft') framhäver berättarens engagemang för sin vän, vilket förstärker temat fasthet.
Låtens brygga avslöjar ett djupare lager av relationen, där berättaren har varit en beskyddare och räddare ('om inte för mig så skulle du vara död'). Ändå finns det en underliggande rädsla för att bli tagen för given. Berättaren har alltid funnits där för sin vän, men de söker försäkran om att denna lojalitet är ömsesidig. 'Kryptonite' utforskar i slutändan balansen mellan styrka och svaghet i mänskliga relationer, och hoppet om att vänskapsband kommer att bestå genom livets prövningar.