Taylor Swifts låt 'The Prophecy' fördjupar sig i teman om öde, självvärde och längtan efter kärlek, insvept i en berättelse som känns både personlig och universell. Texterna skildrar huvudpersonens kamp med en förutbestämd livsväg som verkar döma henne till ensamhet och förtvivlan. De upprepade vädjanden om att 'förändra profetian' återspeglar en djup önskan att förändra vad som verkar vara ett oföränderligt öde, vilket belyser konflikten mellan öde och personlig handling.
Bildspråket som används i låten, som 'förbannad som att Eva blev biten' och 'giftblod från den stickade handens sår', lägger till ett lager av mytologiska och sagoelement, vilket tyder på att huvudpersonens kamp är både tidlös och djupgående. Dessa metaforer förstärker låtens känslomässiga tyngd, eftersom de skildrar huvudpersonens prövningar som episka och herkuliska. Referenserna till större och mindre kvinnor, vid sidan av huvudpersonens egna handlingar, utforskar teman om förväntningar och identitet, vilket tyder på ett samhälleligt tryck att anpassa sig till vissa standarder för styrka och motståndskraft.
Musikaliskt använder Swift sannolikt sin signaturblandning av pop med en touch av folkmusik, och använder melodi för att förstärka låtens känslomässiga landskap. Refrängen, med sin innerliga vädjan, är både ett rop på hjälp och ett uttalande om trots mot det till synes oundvikliga. Den här låten, liksom mycket av Swifts verk, ger sannolikt resonans hos lyssnarna genom sin utforskning av universella teman som kärlek, öde och strävan efter personlig uppfyllelse mitt i samhällets förväntningar.